Ett avtal med frågetecken

Frilans Finans nya kollektivavtal med Säljarnas sägs bidra till bättre ordning i gigekonomin - men hur fungerar det i praktiken?

I förra veckan kom nyheten att egenanställningsföretaget Frilans Finans tecknar ett kollektivavtal med Säljarnas riksförbund. “Med det här avtalet kan våra egenanställda vara säkra på att alltid arbeta med schyssta villkor”, säger Frilans Finans vd Stephen Schad, som länge profilerat sig som en debattglad förespråkare för egenanställning som en lösning på den moderna arbetsmarknadens problem. Frilans Finans har tidigare genom åren fört diskussioner med andra fackförbund om avtalstecknande, utan några resultat. Säljarnas riksförbund är ett oberoende förbund, som inte alltid kallat sig ett fackförbund och som inte är medlem i någon centralorganisation. Förbundet har sina rötter i det år 1884 bildade Sveriges Handelsresandeförening. Handelsresande har alltid varit en arbetsrättsligt svårfångad kategori, som historiskt ofta befunnit sig i en ställning mellan arbetstagare och uppdragstagare, så ur det perspektivet är måhända inte förvånande att det just är Säljarnas som tecknar avtal med ett företag som Frilans Finans - även om det är oklart hur många av Frilans Finans egenanställda som arbetar inom Säljarnas yrkeskategorier och även om avtalet innebär att Säljarna gör intrång i branscher där de normalt inte organiserar eller tecknar avtal.

Som avtalet är skrivet omfattar det “egenanställda arbetstagare”, vilket definieras som “arbetstagare som äger en reglerad rätt att initiera uppdrag med uppdragsgivare för arbetsgivarens (egenanställningsföretaget) räkning”. Det ska alltså vara den anställde som tar initiativ till uppdraget och därefter tecknar avtal med Frilans Finans, som då åtar sig ansvar för att betala ut arvodet. Detta innebär vidare, som Svenska Dagbladet rapporterat om, att de matbud som kör åt Wolt och Uber Eats, och som fakturerar via Frilans Finans, inte omfattas av avtalet, eftersom de inte anses som självständiga. Vi har alltså att göra med den något udda situationen att ett företag tecknat ett avtal som omfattar grupper som normalt inte skulle definieras som arbetstagare (till exempel den frilansande kulturarbetaren), men som exkluderar de grupper som normalt sannolikt skulle definieras som arbetstagare (matbud som arbetar exklusivt för Wolt med företagets utrustning och under arbetsledning via företagets app). Påståendet att avtalet skulle bringa reda i gigekonomin verkar, endast sett till denna omständighet, tämligen överdrivet.

Å andra sidan innebär detta inget intrång i Transportarbetarförbundets presumtiva avtalsområden. Transport tecknade ju tidigare i år avtal med Foodora, och avtalet mellan Frilans Finans och Säljarnas blockerar inte Transports möjligheter att fortsätta kräva avtal för buden på Wolt och Uber Eats.

Vad innehåller då avtalet mellan Säljarnas och Frilans Finans? En fördel, jämfört med i dag, såvitt jag kan bedömda, är att det ingår ett försäkringsskydd, även om det är sämre än i ett vanligt tjänstemannaavtal. Det ska göras en avsättning till tjänstepension motsvarande 4,5 procent av lönen, vilket motsvarar grundnivån i ITP-planen. Här finns också ett efterlevandeskydd (tjänstegrupplivförsäkring) och en premiebefrielseförsäkring. Övriga delar av ITP-avtalet saknas, t ex utfyllnaden med ytterligare avsättningar om 30 procent på lönedelar över 7,5 prisbasbelopp, och det finns ingen ersättning motsvarande ITP:s sjukpension, ingen arbetsskadeförsäkring motsvarande TFA och inget omställningsstöd.

Avtalets huvudregel är visstidsanställning, och möjligheten att visstidsanställa är inte begränsad i tid. Konverteringsreglerna i LAS 5a § gäller inte. Det går alltså att vara visstidsanställd hur länge som helst. Det går naturligtvis att diskutera hur förenligt detta är med EU:s visstidsdirektiv, som föreskriver att medlemsstaterna ska “förhindra missbruk som uppstår genom användandet av på varandra följande visstidsanställningskontrakt”, bland annat genom att införa begräsningar “om en övre sammanlagd tidsgräns för flera på varandra följande visstidsanställningar”.

Vidare finns överhuvudtaget inget anställningsskydd, eftersom visstidsanställningarna kan avslutas från endera part innan kontrakten löper ut med fjorton dagars varsel. Reglerna om saklig grund och turordning vid uppsägning i LAS blir således aldrig tillämpliga. Det skulle också kunna diskuteras huruvida detta är en tillåten rundning av den icke-dispositiva regeln i LAS 7 § att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. (Det kan anmärkas att denna regel, i den föreslagna reformering av arbetsrätten som följer av parternas överenskommelse, väntas ändras så att den dels anger att en uppsägning ska vara grundad på sakliga skäl, dels att den ska bli dispositiv på huvudavtalsnivå - vilket ändå inte innebär någon skillnad för Säljarnas och Frilans Finans avtal, som ju är långt från ett huvudavtal.)

Det finns en minimilönenivå om 125 kr/h (exklusive pension och semester) för den som fyllt 20 år. Detta innebär att Frilans Finans åtar sig att inte acceptera uppdrag som understiger denna miniminivå. Klumpsummor som "framstår som oskäliga" ska inte heller accepteras. Det betyder alltså att Frilans Finans har en kollektivavtalad skyldighet att inte ingå avtal med egenanställda som med uppdragsgivare kommit överens om arvoden på en alltför låg nivå. Hur klumpsummors skälighet ska bedömas framgår inte av avtalet. Det är för mig oklart hur detta ska fungera i praktiken. Låt säga att en skribent överenskommit med en kulturtidskrift om att leverera en essä för ett mycket lågt arvode (ett inte osannolikt scenario): kommer Frilans Finans då att vägra befatta sig med det uppdraget, med hänvisning till att arbetsinsatsen borde vara högre värderad? Det framstår inte som särskilt sannolikt.

Arbetstiden ska vara 40 h/v och Frilans Finans ska kontrollera att arbetstagare inte jobbar mer än 48 h/v över en period om sju dagar, men det går att komma överens om helt oreglerad arbetstid: “Parterna kan även komma överens om undantag (dispens) för arbetstidstidsmåttet för branscher/ tjänstetyper där detta är påkallat, d v s för branscher/uppdrag där det typiskt sett inte är möjligt att efterleva reglerna i arbetstidslagen. Detta görs på lokal nivå och ska godkännas av parterna centralt.” Eftersom avtalsområdet saknar lokala och centrala nivåer är det för mig oklart hur detta ska gå till.

Sammanfattningsvis är Säljarnas avtal med Frilans Finans skrivet för att fånga upp sådant som normalt kännetecknar ett uppdragsförhållande: fri arbetstid, fritt överenskomna arvoden, inga regler om konvertering och återanställning, och så vidare. Det finns också fördelar, genom att de egenanställda tillförsäkras semesterersättning, sjuklön och vissa försäkringar. Frågan är också huruvida förekomsten av ett kollektivavtal, om än ett okonventionellt sådant, innebär att de som fakturerar sina frilansjobb via Frilans Finans enklare skulle få status som anställda t ex gentemot a-kassan (som brukar betrakta dem som företagare). Det är också fortsatt oklart hur gränsen ska dras mellan egenanställning och traditionell bemanning/uthyrning, samt hur arbetsmiljöansvaret ska fördelas i olika egenanställningssituationer. De frågor jag lyfte när tidigare skrev om egenanställningens dubbla funktion gäller fortfarande - men onekligen kan kollektivavtalet med Säljarnas komma att ytterligare förändra denna synnerligen föränderliga spelplan på den svenska arbetsmarknaden.