Verkligheten bakom Ubers "sociala dialog"
Uber framhåller avtal träffat av högerextrem fackförening som föredöme
I gårdagens inlägg beskrev jag kort Ubers lobbying gentemot EU-kommissionen. Uber vill förhindra EU-lagstiftning som skulle innebära att gigarbetare, exempelvis företagets egna taxichaufförer, klassificerades som anställda. I stället propagerar Uber för en “tredje väg”, mellan anställning och egenföretagande.
Jag tänkte titta lite närmare på Ubers exempel på hur en sådan tredje väg kunde regleras.
Ubers vd skriver Dara Khosrowshahi har i sitt inlägg “A Better Deal for European Platform Workers” idel lovord för den europeiska “sociala dialogen” med samarbete mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer:
We’re calling on policymakers, other platforms and social representatives to move quickly to build a framework for flexible earning opportunities, with industry-wide standards that all platform companies must provide for independent workers.
This could include introducing new laws such as the legislation recently enacted in California. Or based on a more European model of social dialogue, where platform workers, policymakers and social representatives work together to set earning principles. For example, in Italy the food delivery industry and the General Labour Union recently signed an agreement confirming the self-employed status of couriers while adding a new set of protections such as minimum earnings, mandatory insurance and the freedom to work when and where they want.
Det italienska avtal som Khosrowshahi hänvisar till ingicks september 2020 mellan arbetsgivarorganisationen Assodelivery och fackförbundet UGL (Unione Generale del Lavoro). Assodelivery består av endast fyra företag: Deliveroo, Glovo, SocialFood och Uber Eats. UGL säger sig ha 1,9 miljoner medlemmar, även om siffran har ifrågasatts och av många bedöms som osannolik. Organisationen samarbetar öppet med högerpopulistiska Lega Nord. UGL och Lega Nord har ingått ett samarbetsavtal, Lega Nords partiledare Matteo Salvini har invigt förbundets högkvarter och talat på förbundets kongresser, och 2018 hölls ett uppmärksammat möte i UGL:s lokaler mellan Salvini och Marine Le Pen.
UGL har även kopplingar till öppet fascistiska krafter. CasaPounds ledare Simone di Stefano har till exempel även han talat på förbundets kongress.
Vilket intresse har ett förbund som är nära knutet till Italiens främsta invandringsfientliga parti att reglera villkoren i en bransch som till överväldigande delen domineras av invandrad arbetskraft?
Någon som är bättre insatt i italiensk politik än jag får gärna ta sig an den frågan. Jag kan bara konstatera att inte bara den politiska kontexten, utan även själva innehållet i den överenskommelse som Uber hänvisar till har blivit starkt ifrågasatt. De tre största fackförbunden i Italien, CGIL, CISL och UIL, har i ett gemensamt uttalande fördömt avtalet eftersom det
säger att gigarbetarna ska klassificeras som självständiga uppdragstagare med eget momsregistreringsnummer, som undantas från den arbetsrättsliga skyddslagstiftningen.
endast garanterar betalning per leverans, och inte per timme. Den utlovade timersättningen om tio euro betalas inte ut, såvida inte en hel timme helt ägnas åt leveranser.
utlovar bonusar som i praktiken aldrig eller sällan kommer att betalas ut.
CGIL, CISL och UIL karaktäriserar UGL som ett “gult” (arbetsgivarkontrollerat) förbund, och hänvisar till den plattform för leveranssektorn som förbunden själva tagit fram 2018 och som skulle garantera sjuklön, betald semester, ersättningar för obekväm arbetstid, med mera. Plattformsföretagen har tidigare motsatt sig att ingå den typen av avtal. UGL:s avtal kan, med detta synsätt, ses som ett försök att hindra andra förbund från att avtalsreglera sektorn. Så har avtalet också kritiserats öppet av det italienska arbetsmarknadsdepartementet, som även ifrågasätter om det avtalade lönesystemet med betalning per uppdrag är förenligt med italiensk lagstiftning.
Så, för att sammanfatta: avtalet mellan UGL och Assodelivery är ett avtal mellan ett förbund med högerextrema kopplingar och en arbetsgivarorganisation med fyra företag som medlemmar, med ett innehåll som kritiserats av den övriga fackföreningsrörelsen och av politiken och vars legala status är omtvistad, och som inte garanterar arbetstagarna de grundläggande rättigheter som normalt följer av ett kollektivavtal.
Det är detta Uber hänvisar till, när de säger sig söka social dialog i Europa.