En "bättre deal"?
Uber vädjar till EU:s lagstiftare och går sista ronden i brittiska domstolsväsendet
Det ser ut att bli en händelserik vecka för Uber. På fredag, den 19 februari, kommer Storbritanniens högsta domstol med ett avgörande i ett långdraget och uppmärksammat fall som rör huruvida två av Ubers chaufförer varit anställda av företaget eller självständiga uppdragstagare. Uber har överklagat en dom från den brittiska arbetsdomstolen, som fann att de båda chaufförerna var arbetstagare. Fallen har vandrat hela vägen till toppen genom det brittiska domstolsväsendet sedan dom meddelades i första instans 2016.
Förarna, Yaseen Aslam och James Farrar, tillika grundare av fackförbundet App Drivers & Courers Union, krävde rätt till minimilön och betald ledighet. De hävdade att deras kontrakt med Uber, som uttryckligen säger att det inte ska råda något anställningsförhållande mellan parterna, var ett skenavtal. Den brittiska arbetsdomstolen höll med, och konstaterade att Uber med hjälp av vilseledande terminologi försökt dölja det basala faktumet att företaget är en transportservice som anlitar chaufförer som vilket annat taxiföretag som helst. “En organisation som i sin dokumentation hemfaller åt fiktion, förvridet språkbruk och till och med helt ny terminologi måste behandlas med en viss skepsis”, konstaterade domstolen skarpt i detta första avgörande från 2016.
Hur fallet nu avgörs i Högsta domstolen på fredag kan få stor betydelse för gigarbetares rättigheter i Storbritannien.
Ubers argumentation illustrerar vad Jeremias Prassl i boken Humans As A Service - The Promise and Perils of Work in the Gig Economy kallat för “plattformsparadoxen”: gigföretagen framställer sig själva som som matchningstjänster för kunder och utförare, men agerar i praktiken ofta som traditionella arbetsgivare. Plattformarna är sällan rena marknadsplatser, utan använder sig av betygssystem och algoritmiska kontrollfunktioner som ser till att arbetet utförs i enlighet med företagets policy och instruktioner.
Samtidigt har Uber riktat sin uppmärksamhet mot EU-kommissionen. Under 2021 väntas kommissionen komma med ett förslag på EU-lagstiftning om plattformsarbete. I ett blogginlägg vädjar Ubers vd Dara Khosrowshahi till kommissionen att inte komma med förslag som skulle innebära att plattformsarbetare klassificeras som arbetstagare. I stället pläderar han - föga förvånande - för den “tredje väg” som öppnades i Kalifornien när Proposition 22 röstades igenom: att gigarbetare ska tillförsäkras vissa rättigheter utan att vara anställda.
Uber har publicerat en vitbok (“white paper”) man kallar för A Better Deal i syfte att påverka EU:s beslutsfattare. Företaget säger sig nu vilja arbeta tillsammans med lagstiftare och organisationer så att gigarbetare ska ha såväl “flexibilitet” som goda arbetsvillkor. På europeisk nivå pekar Ubers vd bland annat på möjligheten att träffa kollektiva avtal om villkor, samtidigt som gigarbetarnas status som oberoende uppdragstagare befästs. Bland annat hänvisas till ett italienskt kollektivavtal för matvarubud. Det ska därför bli intressant att följa hur Uber med flera företag reagerar på initiativet från kommissionen att öppna konkurrenslagstiftningen för att möjliggöra kollektivavtal för egenföretagare (som jag skrivit om tidigare). Ser plattformsföretagen här en möjlighet att legitimera den “tredje väg” mellan anställning och uppdragstagande som de efterfrågar?