Veckan som gått (v 48)

Postnord anklagar Tesla för invektiv, specialbyggda garderober för riksdagsledamöter var en förhandlingsfråga, EU-domstolen vänder uppochned på begreppet mertid och reallönerna har slutat sjunka.

Postnord slår tillbaka

Teslas stämningsansökan mot Postnord, som jag nämnde i förra inlägget, har nu föranlett ett svaromål från motparten, som anklagar Tesla för att komma med “invektiv och osakliga beskrivningar av såväl Postnord som rådande situation”. Postnord hänvisar till de berörda förbundens grundlagsskyddade strejkrätt och till sin egen neutralitet, och menar därför att de vore förhindrade att beordra sina anställda, varav cirka 80 procent tillhör antingen Seko eller ST, att hantera försändelser till Tesla så länge detta arbete är föremål för den fackliga sympatiblockaden.

Teslas begäran om interimistiska säkerhetsåtgärder är därför vare sig rättsligt eller faktiskt möjlig att bifalla, menar Postnord. Till skillnad från i fallet Transportstyrelsen — där Tesla också kunde hänvisa till författningsreglerade skyldigheter — misstänker jag att tingsrätten här kommer att få svårare bortse från strejkrätten som den överordnade principen. Ett beslut väntas i den kommande veckan.

Ledamotshusets renovering hamnade i AD

Riksdagens ledamotshus vid Mynttorget i Gamla stan totalrenoverades mellan 2018 och 2022. Uppdraget att leda arbetet gick till Peab, som är bundet av kollektivavtal (Byggavtalet) med Byggnads. För inredningen anlitade Peab en firma i Småland, Morgana, som specialkonstruerade trä- och glaspartier, dörrar och garderober. Morgana är sin tur bunden av kollektivavtal med facket GS. Emellertid ingick inte enbart i Morganas uppdrag att tillverka och leverera inredningen, utan också att montera den. Och montering är arbete som faller under Byggavtalet. Vilket innebär att Peab, innan de anlitade Morgana, borde ha förhandlat med Byggnads enligt avtalets bilaga D (som i sakligt innehåll ungefärligt motsvarar 38 § i MBL). Detta gjorde in Peab — och därför dömdes bolaget i veckan av Arbetsdomstolen att betala ett skadestånd på 50 000 kronor till Byggnads.

Vad kan man säga om denna dom? Förhandlingsreglerna i MBL 38 § innebär att en arbetsgivare, innan den anlitar utomstående för att utföra arbete inom berört kollektivavtal, först ska förhandla med den fackliga organisationen, som då har möjlighet att avgöra om den ska lägga ett veto mot intaget enligt MBL 39 §. Att facket i dessa situationer har getts en sådan makt hänger samman med lagstiftarens ambition att det ska motverka förekomsten av oseriösa entreprenörer på arbetsmarknaden (på 1970-talet användes begreppet “grå arbetskraft”).

I det aktuella fallet har ingen påstått att någon del av arbetet skulle ha bedrivits oseriöst. Alla inblandade aktörer, inklusive Morgana och de underentreprenörer i de sin tur anlitar, har haft kollektivavtal. Likafullt har Peab inte berett Byggnads den möjlighet till insyn och inflytande som förhandlingsreglerna syftar till. Att frågan inte löstes vid förhandlingsbordet utan tvunget skulle gå hela vägen till Arbetsdomstolen på Stora Nygatan är måhända förvånande — även om det bara är ett stenkast därifrån till ledamotshuset vid Nytorget.

Är mertiden snart ett minne blott?

Deltidsanställda arbetstagare kompenseras normalt med så kallad mertidsersättning när arbetstiden tillfälligt överstiger det överenskomna arbetstidsmåttet. Först när arbetstiden överstiger det aktuella måttet för heltid (normalt åtta timmar om dagen) förekommer övertidsersättning. Denna ordning finns i olika utformningar i många länder och är inskriven i de flesta svenska kollektivavtal.

En ny (19 oktober) dom i EU-domstolen (C-660/20) ställer detta på ända. Här kom domstolen fram till att en deltidsanställd är berättigad till övertidsersättning så snart det aktuella arbetstidsmåttet för deltiden överskrids. Domen gäller en pilot som arbetade deltid för Lufthansa och därmed omfattades av ett tyskt kollektivavtal, som domstolen nu i denna del förklarat ogiltigt.

Vad domen kan ha för påverkan på svenska förhållanden får vi säkert anledning att återkomma till. (Tack till min vän och tidigare kollega Adam Påhlman Tiwe för nyhetstipset.)

Reallönerna stabiliseras

Medlingsinstitutets lönestatistik visar förväntade löneökningar med 4,1 procent för september. Detta innebär att att reallönerna inte längre minskar. Enligt statistiken är det framför allt den privata sektorn som driver lönerna i den svenska ekonomin; för den offentliga sektorn råder det fortfarande oklarhet kring hur den faktiska löneutvecklingen kommer att se ut. Enligt Medlingsinstitutet kan detta förklaras av att flera kollektivavtal saknar centralt angivna värden (så kallade “sifferlösa avtal”). Som tidigare noterats finns tecken på att de sifferlösa avtalens attraktionskraft minskar i osäkra tider, och att det inom berörda branscher märks en tydligare konsolidering av lönesättning kring industrimärkets trygga ankare.